100 år av demokrati i Stockholms kommunfullmäktige

1919 var det första året med allmän och lika rösträtt i kommun och landstingsval. Därför firar vi i år 100 år av kommunal demokrati!

År 1918 beslutade Riksdagen om att kvinnor och män skulle ha lika rösträtt i kommun- och landstingsval. Tidigare hade de med bättre inkomst fler röster. Från 1919 hade varje man och kvinna en röst var i valen till kommun och landsting – det tycker vi är värt att fira.

Ja må du leva till kommunal demokrati och lika rösträtt i Stockholm!

Så firar vi demokratin 100 år

Vi uppmärksammar firandet med evenemang, guldkorn om demokratin på sociala medier, boktips på biblioteken och visningar i Stadshuset.

Trots att allmän lika rösträtt infördes år 1921 fick flera grupper av medborgare fick ändå inte rösta. Det kunde vara av ekonomiska skäl, att de var straffade eller omyndigförklarade. Många hindrades också praktiskt Hör den senaste forskningen inom området på Stadsarkivet den 11 december klockan 13.00–13.45.

18 november–11 december läggs särskild tyngdpunkt kring demokratin och allmän lika rösträtt i de guidade visningarna i Stadshuset.

Du hittar alla böcker på Stockholms stadsbiblioteks webbplats.

  • Barbro Hedvall – Vår rättmätiga plats: om kvinnornas kamp för rösträtt
  • Boel Hackman – Elin Wägner (biografi)
  • Christina Florin – Kvinnor får röst: kön, känslor och politisk kultur i kvinnornas rösträttsrörelse
  • Colette van Luik & Anna Nordlund – Svenska hjältinnor: 100 berättelser om smarta, starka & modiga kvinnor
  • Elena Favilli – Godnattsagor för rebelltjejer
  • Elin Wägner – Pennskaftet
  • Elisabeth Östnäs – Mod att ta plats
  • Fatima Bremmer – Ett jävla solsken: en biografi om Ester Blenda Nordström
  • Fatemeh Khavari – Jag stannar till slutet
  • Frigga Carlberg – För rättfärdighets skull
  • Gunnela Björk – Kata Dalström – agitatorn som gick sin egen väg
  • Isabel Sanchez Vegara & Frau Isa –
    Serien ”Små människor stora drömmar” med böcker om Amelia Earhart/Audrey Hepburn/Coco Chanel/Ella Fitzgerald/Frida Kahlo/Marie Curie
  • Kate Pankhurst – Fantastiskt fenomenala kvinnor som skapade historia
  • Kate Pankhurst – Fantastiskt fenomenala kvinnor som uträttat underverk
  • Marta Breen – Kvinnor i kamp
  • Mary Wollstonecraft – Till försvar för kvinnans rättigheter
  • Ronny Ambjörnsson – Ellen Key: en europeisk intellektuell (biografi)
  • Selma Lagerlöf – Hem och stat: Föredrag vid rösträttskongressen den 13 juni 1911
  • Selma Lagerlöf – Trilogin Löwensköldska ringen
  • Sara Lövestam – Tillbaka till henne
  • Sara Teleman – Rösträtt för kvinnor
  • Ulrika Knutson – Den besvärliga Elin Wägner
  • Ulrika Knutson – Kvinnor på gränsen till genombrott

I år firar också Skönhetsrådet 100 år. Här beskriver Henrik Nerlund, sekreterare och kanslichef, rådets uppkomst, etablering och plats i dagens Stockholm.

"Skönhetsrådet är Stockholms stads eget expertorgan som fristående granskar och bedömer stadens utveckling. Precis som rösträtten firar rådet hundra år i år och att jubileerna sammanfaller är ingen slump. Det var en formativ tid som sökte svar på hur det nya demokratiska samhället skulle gestaltas. Skönhetsbegreppet var ett radikalt begrepp 1919. Det nyinstiftade rådet var starkt inspirerat av Ellen Key och hennes socialestetiska perspektiv som just underströk vikten av en vacker vardagsmiljö. Med skönhet för alla kunde starka, fria och självmedvetna individer byggas upp.

Vid sidan av Fredrik Ström, som var Skönhetsrådets idégivare, lyser Anna Lindhagen starkast från dessa rådets barndomsår. Lindhagen var stridbar och ofta före sin tid. När stadsbyggnadspolitiken var helt fokuserad på att bygga klart innerstaden vände hon intresset mot den bebyggelse som revs. Genom Anna Lindhagens arbete kunde Skönhetsrådet förhandla med staden och rädda det som blivit kulturreservaten på Södermalm. Utan hennes arbete i Skönhetsrådet skulle inga söderkåkar finnas kvar idag.

Redan samma år som rådet kommit till påbörjades också en genomgående inventering av stadens äldre hus. Detta var den första systematiska genomgång av ”vanliga” hus som gjorts i Sverige. Vid den här tiden var myndigheterna fortfarande fullt upptaget med slott, kyrkor och ruiner. Värdena i det profana, i vardagens miljöer, blev rådets banbrytande arbete.

Men Skönhetsrådets arbete har inte bara handlat om bevarande. Intressant nog formulerade rådet sin uppgift självt redan 1920 som att ”värna de värden som redan finns, men också att komma med uppslag till nya värdens skapande”. Båda dessa uppgifter var lika viktiga då och är det fortfarande. Skönhetsrådet har ingen formell makt¬ utan verkar genom sin kunskap och erfarenhet. Det är genom ömsesidig respekt och förtroende mellan rådet, stadens styrande och tjänstemannaorganisationen som Skönhetsrådet arbetar. Rådets 13 ledamöter nomineras i huvudsak av externa organisationer. Åtta ledamöter kommer från olika akademier och kommittéer, medan fyra representerar partierna i kommunfullmäktige. En ledamot väljer rådet självt för att stärka sin kompetens inom något visst område.

Stockholm står mitt uppe i en av stadens mest expansiva perioder. Trots spektakulära projekt i centrum är det i Stockholms ytterstad de verkligt stora förändringarna sker. En ny stad byggs i en som redan finns. Skönhetsrådets ansvar är att hela staden har en vacker och omhändertagen vardagsmiljö. Skönhet för alla var parollen 1919. Det är ett löfte som rådet kommer att arbeta med under nästa sekel."

Henrik Nerlund, sekreterare och kanslichef för Skönhetsrådet.

Fördjupa dig

Du hittar mängder av fördjupning om rösträtt och demokrati på flera av stadens webbplatser.

Kommunfullmäktigetrycket 1863–2009

Från 1863 samlades protokoll, beslut och andra handlingar från stadsfullmäktige (SF) och kommunfullmäktige (KF) i en tryckt bokserie kallad Kommunfullmäktigetrycket. Serien omfattar ca 1200 böcker. Dessa har digitaliserats, och är nu möjligt att söka i och läsa på Stadsarkivets webbplats. 

Rösträtt – Stockholmskällan

Hos Stockholmskällan hittar du mängder av bilder och material som historiens rösträttskämpar har lämnat efter sig.

Stadsmuseet

På nyrenoverade Stadsmuseet vid Slussen möter du människor, händelser och miljöer som tillsammans berättar om stadens utveckling.

Riksdagens firande

Riksdagen 100-årsfirande av demokratin pågår 2018–2022, och firandet kallas ”Ja, må den leva!”

Uppdaterad