Finansiell riskhantering
Kommunkoncernens finanspolicy bestämmer riktlinjer och mål för identifiering samt hantering av de finansiella risker som Stockholms stad är exponerad för.
Risker kopplade till den finansiella verksamheten utgörs bland annat av ränterisk, valutarisk, kreditrisk, finansiering- samt likviditetsrisk.
Riskbegränsande instrument
Riskbegränsande instrument används enbart för att ränte- samt valutasäkra stadens upplåning och på så sätt hantera risker i den finansiella verksamheten.
Finansierings- och likviditetsrisk
Kommunkoncernens finansieringsrisk för upplåning hanteras bland annat genom att sprida förfallen över åren. Den genomsnittliga återstående löptiden på stadens externa skuld som kallas för duration uppgick till 2,26 år den 30 juni 2019.
I diagrammet visas upplåningens förfallostruktur för kommunkoncernen:
Under år 2019 har staden haft obligationsförfall på 7 125 miljoner kronor. Stockholms stad möter förfallen med att alltid ha tillgång till en betalningsberedskap på minst 5 000 miljoner kronor. Stockholms stad har därutöver en checkkredit på 4 000 miljoner kronor.
Total betalningsberedskap uppgick till 10 054 miljoner kronor den 30 juni 2019.
Kreditrisk
De finansiella derivatavtalen medför att risken finns att motparten inte kan fullfölja det som avtalats. Motparterna är svenska och internationella kreditinstitut. Finanspolicyn för kommunkoncernen Stockholms stad anger vilka ramar som gäller för kreditrisken.
Sammanställning riskexponering samt limiter den 30 juni 2019
| Kommunkoncernen | 30 juni 2019 | Limit | |
| Duration (år) | 2,26 | 3,0±1,5 | |
| Finansieringsrisk | |||
| Ränteförfall inom 1 år | 36,4 % | max 65 % | |
| Kapitalförfall inom 1 år | 16,7 % | max 65 % | |
| Betalningsberedskap (mnkr) | 10 054 | min 5 000 mnkr | |
| Kreditrisk | Inom finanspolicy | Se finanspolicy | |
| Valutarisk | 0 | max 10 mnkr |