Säkerhetsarbete och krisberedskap

Stockholm är en av världens tryggaste och säkraste huvudstäder. En förutsättning för att staden på ett hållbart sätt ska kunna fortsätta att växa och behålla sin attraktionskraft är Stockholms stads arbete med säkerhet och förmåga att hantera uppkomna kriser.

Stockholms stad arbetar för att förhindra olyckor, oönskade händelser, brott, skador och andra påfrestningar. I arbetet ingår att systematiskt identifiera vilka risker och sårbarheter som skulle kunna påverka staden och dess verksamheter för att vara förberedd om en olycka inträffar.

Stadens arbete utgår från fyra övergripande områden:

  • individens trygghet och säkerhet
  • stadens funktionalitet
  • miljö och egendom
  • grundläggande värden.

Alla verksamheter har ansvar för att, med stöd från stadsledningskontoret, genomföra årliga riskinventeringar och risk- och sårbarhetsanalyser som ska ligga till grund för det förebyggande arbetet.

Styrande principer

När händelser inträffar ställs stora krav på stadens förmåga att snabbt och flexibelt hantera situationen. En viktig del i svensk krishantering är vad som brukar kallas de tre grundprinciperna. De är centrala för Stockholms stads hantering av störningar och kriser. Utöver grundprinciperna finns ett geografiskt områdesansvar som syftar till att möjliggöra samordning av krishanteringen.

Ansvarsprincipen

Ansvarsprincipen innebär att den som ansvarar för en verksamhet under normala för hållanden har motsvarande ansvar även under krissituationer.

Likhetsprincipen

Likhetsprincipen innebär att en verksamhets lokalisering och organisation så långt det är möjligt ska vara densamma i kris eller krig som under normala omständigheter. Förändringar ska alltså inte bli mer omfattande än vad situationen kräver och verksamheten ska också, om det är möjligt, skötas på samma plats som under normala förhållanden.

Närhetsprincipen

Närhetsprincipen innebär att en kris ska hanteras så nära de berörda som möjligt. Det vill säga den instans som är närmast ansvarig för den ordinarie verksamheten ska leda de åtgärder som krävs för att kunna hantera händelsen på ett effektivt sätt.

Krisberedskap

För att stadens krishantering ska kunna komma igång snabbt krävs ständig beredskap. På central nivå ska staden alltid ha stadsdirektör, säkerhetsdirektör, en tjänsteperson i beredskap (TiB) och en kommunikatör i beredskap (KiB) i tjänst. Förvaltningar och bolag ansvarar för att det alltid finns en förvaltnings- eller bolagsdirektör i tjänst.

Regional samordning

En viktig del av det geografiska områdesansvaret tar staden genom att delta i utvecklingen av den regionala samverkan inom ramen för Samverkan Stockholmsregionen. Syftet är att upprätthålla en trygg, säker och störningsfri region och mer effektiva insatser om något inträffar. Här läggs också grunden för en väl fungerande samverkan med nationell nivå.

Samverkan Stockholmsregionens webbplats

Sevesoanläggningar

Alla Sveriges kommuner ansvarar för att tillgängliggöra information om anläggningar och verksamheter som hanterar större mängder farliga kemikalier inom kommunen, så kallade Sevesoanläggningar. 

Seveso-lagen (Länsstyrelsens webbplats)

Kommunen är skyldig att ta fram en plan för räddningsinsats vid en olycka samt se till att allmänheten blir informerad. Detta görs av Storstockholms brandförsvarsförbund. Inom Storstockholms brandförsvars område finns verksamheter som omfattas av två olika kravnivåer; lägre respektive högre.

Verksamheter som omfattas av Sevesolagen (Storstockholms brandförsvars webbplats)

Närliggande arbetsområden

Stadens säkerhetsarbete har klara beröringspunkter med närliggande arbetsområden, bland annat genom Stockholms stads trygghets- och säkerhetsprogram.

Trygghetsarbete

Stadens trygghetsarbete har klara beröringspunkter med säkerhetsarbetet, bland annat vad gäller behovet av bra och uppdaterade lägesbilder. Även vissa typer av insatser har relevans för såväl trygghets- som säkerhetssträvandena.

Trygghetsarbete

Arbete mot kriminalitet och våldsbejakande extremism

Arbetet mot kriminalitet och våldsbejakande extremism är ett ansvar för flera olika myndigheter. Stockholms stad arbetar främst med förebyggande åtgärder men också uppsökande för att fånga upp personer med riskbeteenden samt med verksamheter för den som vill hoppa av en kriminell livsstil eller lämna våldsbejakande extremistiska miljöer.

Arbete mot kriminalitet och våldsbejakande extremism

Organisation

Stadsledningskontorets säkerhetsavdelning ansvarar för den övergripande samordningen av stadens säkerhets- och krisberedskapsarbete.

Stadsledningskontoret

Till stöd för det olycksförebyggande arbetet och arbetet finns ett centralt riskhanteringsråd. Rådet är rådgivande till stadsdirektören i de risk- och säkerhetsfrågor som kräver stadsövergripande samordning.

Så långt som det är möjligt ska Stockholms stads organisation vara densamma vid en kris som i normalläge. Störningar och allvarliga händelser hanteras på lokal nivå med viss central samordning från stadsledningskontoret. Varje förvaltning och bolag ska ha en egen utsedd krisledningsorganisation. Vid en större kris kan stadens centrala krisledningsorganisation och krisledningsnämnden aktiveras.

Central krisledning

Vid en större kris har stadsledningskontoret ansvaret för att leda och samordna stadens samlade krishantering, bland annat genom att ange en central inriktning och att prioritera fördelning av resurser. Den centrala krisledningsorganisationen leds av stadsdirektören.

Stadsdirektören har i uppdrag att hålla krisledningsnämndens ordförande informerad om utvecklingen.

Krisledningsnämnden

Krisledningsnämnden utgörs av borgarråden och dess huvuduppgifter är att fatta strategiska beslut vid extraordinära händelser. Arbetet styrs av ett särskilt reglemente för nämnden. Krisledningsnämnden har möjlighet att ta över hela eller delar av andra nämnders ansvarsområden för att kunna omfördela resurser och effektivisera hanteringen.

Krisledningsnämnden kan bland annat besluta om

  • prioritering av stadens verksamheter, till exempel omfördelning av personal mellan stadens verksamheter eller stängning av verksamhet
  • flyttning av verksamhet, till exempel boende i dygnet runt-omsorg
  • begäran om bistånd från annan kommun eller annan aktör, till exempel länsstyrelsen
  • aktivering av reservsystem och fördelning av reservkraft.

 Ledamöter i krisledningsnämnden

Försäkringsskydd

S:t Erik Försäkrings AB ansvarar för att det finns ett adekvat försäkringsskydd för stadens tillgångar och verksamheter. Bolaget ska ansvara för samlad kunskap om kommunkoncernens skadebild och har till uppgift att förbättra riskhanteringen för hela kommunkoncernen. 

S:t Erik Försäkrings AB

Styrande dokument

Stockholms stads trygghets- och säkerhetsprogram

Programmet ger riktning till och stärker stadens samlade trygghets- och säkerhetsarbete samt anger mål och ansvarsförhållanden. Programmet ska revideras under 2019.

För ett tryggare och säkrare Stockholm, Stockholms stads trygghets- och säkerhetsprogram 2018-2021 (pdf, 457,3 kB, nytt fönster)

Reglemente för krisledningsnämnden

Reglemente för krisledningsnämnden anger hur nämnden ska arbeta.

KFS 2010:02, Reglemente för krisledningsnämnden (pdf, 29 kB, nytt fönster)

Uppdaterad