Klimat och miljö

Inom området klimat och miljö har staden under åren tagit fram en rad rapporter och utredningar.

Effekter av miljözoner i Stockholms stad

Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att införa nya regler i trafikförordningen om miljözoner. Beslutet innebär att kommuner har möjlighet att inom ett visst område, från den 1 januari 2020, införa miljözon för personbilar och lätta lastbilar, miljözon klass 2 och 3. Sedan tidigare har det varit möjligt att införa miljözon klass 1 för tung trafik vilket staden haft sedan 1996.

Staden har gjort en utredning för att analysera effekterna av ett antal olika möjliga utformningar av en miljözon klass 2 i Stockholms stad.

Effekter av miljözoner i Stockholms stad (pdf, 10,5 MB, nytt fönster)

Stockholms väg mot fossilbränslefrihet – syntes av klimatutredningar

För att sammanfatta de klimatutredningar som gjorts under 2017 har en syntesrapport tagits fram av stadsledningskontoret. Utöver sammanfattningen finns ett resonemang om synergier, målkonflikter och en gapanalys.

Stockholms väg mot fossilbränslefrihet (pdf, 1 MB, nytt fönster)

Fossilbränslefri organisation 2030

Staden ska går före och bli fossilbränslefri i den egna organisationen till 2030. Denna rapport, som tagits fram av stadsledningskontoret, miljöförvaltningen och serviceförvaltningen, identifierar stadens fossilbränsleanvändning och ger förslag på insatser som leder staden mot fossilbränslefrihet.

Fossilbränslefri organisation 2030 (pdf, 176 kB, nytt fönster)

Fossilbränslefri vägtrafik

Vägtrafiken står för en stor del av utsläppen av växthusgaser, och mycket behöver göras för att ställa om fordonsflottan och effektivisera trafiken. Denna rapport redovisar åtgärder som staden kan göra för att verka för fossilbränslefrihet.

Handlingsplan - fossilbränslefri vägtransportsektor Stockholm (pdf, 1 MB, nytt fönster)

PM - Lokalt förbud mot fossilbränsleförsäljning respektive fossilbränsleanvändning (pdf, 181 kB, nytt fönster)

PM - Tillsyn för fossilbränslefritt Stockholm (pdf, 108 kB, nytt fönster)

PM - Tillsyn för fossilbränslefritt Stockholm, bilaga (pdf, 130 kB, nytt fönster)

Klimatpåverkan från stockholmarnas flygresor

Stockholmarnas flygresor har en betydande klimatpåverkan. Utsläppen motsvarar den från vägtrafiken inom Stockholms stads geografiska gräns och resulterar i utsläpp på cirka 1 060 tusen ton växthusgaser per år. Det motsvarar cirka 1100 kg växthusgaser per invånare.

Klimatpåverkan blir ännu större när även andra utsläpp inkluderas, som kväveoxider samt kondensstrimmor och flyginducerad molnighet (så kallad höghöjdseffekt). Det råder stor osäkerhet kring hur stor klimatpåverkan från höghöjdseffekter är, men forskning talar för en cirka dubbelt så stor klimatpåverkan än om bara fossilt koldioxid från bränsleanvändningen inkluderas.

Klimatpåverkan från stockholmarnas flygresor (pdf, 501 kB, nytt fönster)

Fossilbränslefri sjöfart

Stockholm är en stad på vatten och sjöfart har alltid varit en viktig del av stadsmiljön. Tyvärr drivs nästan alla fartyg av fossila bränslen och sektorn styrs i hög grad av internationella regler. I rapporten beskriver Stockholms Hamn vad de och staden i övrigt kan göra för att verka för en fossilbränslefri sjöfart.

Fossilbränslefri sjöfart (pdf, 656 kB, nytt fönster)

Fossilbränslefria arbetsmaskiner

Grävmaskiner, truckar och gräsklippare används i stor omfattning i Stockholm, och det står för en betydande användning av fossil drivmedel. I denna utredning beskrivs detta område och vad man kan göra för att övergå till förnybara bränslen. Fokus ligger på stadens egen verksamhet, men vi har en viktig roll att även påverka hela marknaden.

Handlingsplan för fossibränslefria arbetsmaskiner (pdf, 1 MB, nytt fönster)

Kolsänkor

Två utredningar har studerat möjligheten till kolsänkor, det vill säga att man tar koldioxid och binder i marken istället för att släppa ut det i luften. Den första handlar om biokol som redan idag produceras i en pilotanläggning i Högdalen. Den andra handlar om avskiljning och lagring av koldioxid från ett biokraftverk som är en lovande men ganska oprövad metod.

Bio Energy Carbon Capture and Storage:möjligheter och potential i Stockholm (pdf, 853 kB nytt fönster)

Biokol - en möjlighet att reversera klimatförändringarna (pdf, 211 kB, nytt fönster)

Stockholms framtida biogasbehov

Biogas har använts som fordonsbränsle i Stockholm i 20 år, och det finns ett utbyggt nät av tankstationer. Rapporten redogör för situationen kring ökad produktion och användning, och lyfter fram de nyttor som biogas för med sig i den cirkulära ekonomin.

Stockholms framtida biogasbehov (pdf, 1 MB, nytt fönster)

Ökad anslutning till öppen fjärrvärme

De fossila bränslena måste fasas ut ur fjärrvärmen, och då är en lösning att utnyttja spillvärme i exempelvis datahallar som en värmekälla. Konceptet kallas Öppen fjärrvärme, och rapporten pekar på hur denna lösning kan utnyttjas mer framöver.

Ökad anslutning till öppen fjärrvärme (pdf, 620 kB, nytt fönster)

Utfasning av fossil olja

Olja för uppvärmning används allt mindre i Stockholm. Rapporten går igenom kvarvarande användning inom fjärrvärmen, i stadens verksamheter och i det privata fastighetsbeståndet.

Nuläge och strategi för utfasning av fossil olja inom Stockholms stad (pdf, 970 kB, nytt fönster)

Klimatpåverkan från användning av fossil plast

För att Stockholm ska kunna nå klimatmålen behöver fjärrvärmen bli helt fri från fossila bränslen. Det innebär att avfallet som energiåtervinns i fjärrvärmen inte ska innehålla fossila material som till exempel plast, textilier, gummi och oljerester. Rapporterna ger förslag på åtgärder på hur vi kan minska användningen av fossil plast.

Minskad energiåtervinning av fossil plast (pdf, 1 MB, nytt fönster)

Bilaga 1: Åtgärdsmatris (xls, 60 kB, nytt fönster)

Bilaga 2: Exempel från andra städer – Klimatnytta återvinning (pdf, 401 kB, nytt fönster)

Bilaga 3: Syntesrapport – Klimatnytta återvinning (pdf, 688 kB, nytt fönster)

Fjärrvärmens framtida roll

Denna rapport är framtagen av Stockholm Exergi och beskriver fjärrvärmesystemet och de möjligheter det ger i form av produktion av förnybar el och etablering av kolsänkor. Även solelens roll beskrivs och alternativa sätt att analysera effekter diskuteras.

Fjärrvärmens roll i Stockholms stads strategi för fossilbränslefrihet 2040 (pdf, 1,3 MB, nytt fönster)

Bilaga 1: El från solceller – Till transporter eller för uppvärmning (pdf, 376 kB, nytt fönster)

Bilaga 2: Nyckeltal för energi med systemsyn som grund (pdf, 296 kB, nytt fönster)

Avveckling av kolet i Värtan

I ett av stadens fjärrvärmeverk används kol som bränsle. I denna rapport beskrivs planen för hur kolanvändningen ska avvecklas där inriktningen är att det ska vara klart till år 2022.

Plan för avveckling av kolanvändningen i KVV6 (pdf, 2 MB, nytt fönster)

Klimatåtgärders kostnadseffektivitet

De åtgärder som kan göras för att minska utsläppen av växthusgaser har olika potential och kostar olika mycket för staden. I denna rapport redovisas en analys av hur mycket det kostar att minska utsläppen, uttryckt i kronor per kilo koldioxid, för ett antal åtgärder. Det ges också en samhällsekonomisk värdering av åtgärderna.

Åtgärder för minskad klimatpåverkan - Kostnadseffektivitet och synergieffekter (pdf, 2 MB, nytt fönster)

Bilaga 1 – Beräkningar och referenser (pdf, 811 kB, nytt fönster)

Miljön i Stockholm 2015 – Tillstånd och utveckling

Miljön i Stockholm 2015 (pdf, 8 MB, nytt fönster) 

Uppdaterad