Trafik och stadsmiljö

Varje år genomför trafikkontoret en stor mängd utredningar av Stockholms trafik- och utemiljö. Syftet är bland annat att utvärdera hur åtgärder fungerat och vad de har gett för resultat. Dessutom följs trafikutvecklingen i staden upp löpande. På denna sida publiceras ett urval av dessa undersökningar och rapporter.

Motortrafik

Trafikprognoser och scenarier för Stockholms län 2018

Denna rapport har tagits fram gemensamt av Trafikverket, Trafikförvaltningen och Stockholms stad och beskriver de olika organisationernas arbete med planeringsunderlag för framtida resande och trafik i Stockholmsområdet. Syftet är att underlätta för beslutsfattare på olika nivåer att förstå innebörden av och skillnaden mellan olika prognoser och scenarier.

Trafikprognoser och scenarier för Stockholms län, 2018 (pdf, 952 kB, nytt fönster)

Stockholms Trafikutveckling 2017

Trafikkontoret har tagit fram två rapporter om trafikutvecklingen i Stockholm för 2017. I den ena rapporten sammanfattas resultat av mätningar av motorfordonsvolymer och hastigheter inklusive bussarnas medelhastigheter. I den andra rapporten redovisas mätningar av antal cyklister och fotgängare i ett antal mätpunkter.

Stockholms Trafikutveckling 2017 – Årsrapport (pdf, 582 kB, nytt fönster)

Stockholms Trafikutveckling 2017 – bilaga 1, Motorfordon (pdf, 1 MB, nytt fönster)

Stockholms Trafikutveckling 2017 – bilaga 2, Cykel och Fotgängare (pdf, 920 kB, nytt fönster)

Stockholms trafikutveckling motortrafik 2016

Denna rapport utgör bilaga till tjänsteutlåtandet ”T2017-00637 Trafikutveckling i Stockholm 2016. Årsrapport”.

Sammanfattningsvis minskade trafiken i citysnittet (-1 %), trängselskattesnittet (-4 %) och Saltsjö-Mälarsnittet (-2 %), men ökade för innerstadssnittet (+3 %) och Regioncentrumsnittet (+6 %). Skillnaden mellan innerstadssnittet och trängselskattesnittet är trafik i Norra länken som alltså ökar. I Norra länken mellan Värtans trafikplats och Roslagstull ökade trafiken mellan 2015 och 2016 med 11 %.

Trängselskatten som höjdes den 1 januari 2016, samt infördes på Essingeleden, håller dock tillbaka trafiktillväxten i innerstaden och sannolikt skulle trafiken på Essingeleden varit ännu större utan trängselskatten där. Förändringarna av trängselskatten har utvärderats av en arbetsgrupp och resultatet publiceras i en detaljerad rapport våren 2017.

Framkomligheten för bussarna försämrades 2016 jämfört med 2015. Medelhastigheten för stombussarna i innerstaden minskade med 6 % i morgontrafiken och med 3 % i eftermiddagstrafiken. I ytterstaden minskade medelhastigheten med 3 % på förmiddagen och med 7 % på eftermiddagen.

Bussarnas antas bero direkt eller indirekt på vägarbeten kring Slussen, Sergels Torg – Hamngatan och Långholmsgatan. Resultatet kan till viss del också påverkats av snöovädret med kraftiga trafikstörningar i början av november.

Stockholms trafikutveckling 2016 - motortrafik (pdf, 1,5 MB, nytt fönster)

Utvärdering av dubbdäcksförbud på Kungsgatan och Fleminggatan

Dubbdäcksförbud infördes på Fleminggatan och Kungsgatan från 1 januari 2016. Denna rapport analyserar effekten av förbudet på partikelhalterna, PM10, under de fem första månaderna av 2016. Rapporten innehåller en analys av uppmätta luftföroreningshalter, beräkningar av emissionerna och halter av PM10 samt analys av trafikräkningar och dubbdäcksanvändningen.

Rapporten innehåller även en analys av ett teoretiskt scenario där effekterna på Kungsgatan och Fleminggatan jämförs med en dubbdäcksandel på 65 %. Detta görs enbart för att de ska kunna vara möjligt att jämföra resultaten med tidigare utredning av effekten av dubbdäcksförbud på Hornsgatan.

En delrapport med preliminära resultat har levererats till Trafikkontoret i april 2016 (Norman 2016a).

Rapporten är sammanställd av Michael Norman vid SLB-analys. Stycket om vägdamm på körbanan är författat av Mats Gustafsson vid VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut.

Beställare vid Trafikkontoret var Kerstin Alquist.

Utvärdering av dubbdäcksförbud på Kungsgatan och Fleminggatan – Slutrapport 2016 (pdf, 851 kB, nytt fönster)

Trafikmätning 2015

Trafikmätningarna 2015 visade att motorfordonstrafiken ökade med 4 - 6 % jämfört med 2014, i samtliga snitt med undantag för citysnittet.

Bakom den kraftiga ökningen ligger främst öppnandet av Norra länken och nya E18, men viktiga omvärldsfaktorer som ökad befolkning, lägre bränslepriser och en god ekonomi bidrar också till trafikökningen.

Höjningen av trängselskatten från januari 2016 och trängselskatt på Essingeleden väntas dock dämpa ökningarna. Trafikkontoret medverkar i utvärderingen av den nya trängselskatten som redovisas omkring maj 2016.

Rapport Trafiknämnden – Trafiken i Stockholm 2015, motorfordon (pdf, 1,8 MB, nytt fönster)

Tung trafik och transport

Tungtrafikutredning 2017

Syftet med undersökningen är att utreda förutsättningarna för längd- och viktbegränsningen i Stockholm stad. Den analyserar bland annat effekter på framkomlighet, trafiksäkerhet, slitage, buller, energiförbrukning och utsläpp.

Tungtrafikutredning, 2017 (pdf, 8,1 MB, nytt fönster)

Farligt gods – Trafikstyrning 2017

För att öka kunskapen om antalet transporter med farligt gods inom Stockholms stad och vilka ämnen som transporteras, genomförde staden tillsammans med Trafikverket mätningar vid 12 trängselskattestationer samt fyra platser i söderort. Med denna kunskap som grund har staden analyserat ledernas funktion, transporternas säkerhet och, tillsammans med länsstyrelsen samt Storstockholms brandförsvar (SSBF) kartlagt målpunkternas geografiska placering och formerna för transporterna.

Farligt gods - Trafikstyrning, 2017 (pdf, 818, kB, nytt fönster)

Fördjupningsanalys av transporter med farligt gods 2017

Under maj och oktober 2015 genomfördes mätningar av farligt gods på 16 platser i Stockholmsregionen. Analyser av mätresultaten visade att det med hög noggrannhet går att mäta antalet transporter med farligt gods och att identifiera vad lasterna innehåller. Analyser gjordes dels för de enskilda mätpunkterna, dels för vissa utpekade målpunkter och rutter.

Transporter med farligt gods, 2017 (pdf, 1,8 MB, nytt fönster)

Analyser av transporter med farligt gods 2016

Mätningar utförda i Stockholm under maj och oktober 2015.

Analyser av transporter med farligt gods i Stockholm – Slutrapport 2016 (pdf, 3,1 MB, nytt fönster)

Framkomlighet

Uppföljning av framkomlighetsåtgärder för stombusslinjerna 2018

Stockholms stads trafikkontor och landstingets trafikförvaltning har gemensamt tagit fram en stomnätsplan för att öka framkomligheten för kollektivtrafikens stombusslinjer. ÅF tar, på uppdrag av Stockholm stads trafikkontor, fram uppföljningsrapporter som utvärderar detta arbete.

Uppföljning av framkomlighetsåtgärder för stomlinje 2, 2018 (pdf 26 MB, nytt fönster)

Rapport linje 3, 2018 (pdf, 25 MB, nytt fönster)

Stockholm Norrtullsgatan - Rörelsemönster och trafikflöden 2018

Viscando Traffic Systems har, på uppdrag av trafikkontoret, tagit fram en rapport om trafikflöden och rörelsemönster på Norrtullsgatan.

Stockholm Norrtullsgatan - Rörelsemönster och trafikflöden, 2018 (pdf, 5 MB, nytt fönster)

Passage Liljeholmen-Marievik 2018

I passagen mellan Liljeholmen och Marievik går, cyklar och passerar många fordon varje dag samt att tvärbanan passerar söder om passagen. Passagen var olycksdrabbad och inte optimalt utformad. Under 2011 genomförde Sweco, på uppdrag och Stockholms stads trafikkontor, en konfliktstudie i syfte att utreda problem och typer av konflikter som uppstod på platsen. Efter det togs åtgärdsförslag fram. Under 2016-2017 byggdes platsen om.

Passage Liljeholmen-Marievik - Efterstudie 2018 (pdf, 2 MB, nytt fönster)

Bilaga 1. Liljeholmen - Konfliktstudie 2018 (pdf, 1,2 MB, nytt fönster)

Bilaga 2. Trafikräkningar 2018 (pdf, 451 kB, nytt fönster)

Bilaga 3. Konflikttabeller 2018 (pdf, 212 kB, nytt fönster) 

Enkla planindikatorer för trafik 2018

På uppdrag av Stockholms stads trafikkontor har Spacescape tagit fram en utredning om hur nya planer påverkar stadens trafik.

Det övergripande syftet med följande utredning är att hjälpa både trafik- och stadsplanerare att förstå hur stadsbyggandet påverkar trafik. Det mer precisa syftet är att ta fram lättanvända planindikatorer för bilinnehav och trafikalstring, det vill säga antal resor med bil, kollektivtrafik, cykel och gång.

Enkla planindikatorer för trafik, 2018 (pdf, 5,7 MB, nytt fönster)

Trängselskattens trafikpåverkan 2016

I januari 2016 förändrades systemet för trängselskatt i Stockholm. Ändringarna innebar att trängselskatten i innerstaden höjdes, det infördes trängselskatt på Essingeleden och maxbeloppet höjdes.

Trafikverket har tillsammans med Stockholms stad och KTH följt upp förändringen av trängselskatten i Stockholm som genomfördes den 1 januari 2016.

Denna rapport beskriver de preliminära trafikförändringarna från det förändrade systemet för trängselskatt. Utvärderingsarbetet kommer att fortgå under 2016, och en slutrapport med mer omfattande och djupgående analyser kommer att publiceras i februari 2017.

Trafikförändringar efter att trängselskatten förändrades i Stockholm, 2016 (pdf, 2,8 MB, nytt fönster)

Åtgärder för förbättrad framkomlighet på Fleminggatan 2015

Trafikkontoret i Stockholms stad genomför ett antal försök och åtgärder för att förbättra framkomligheten för stombusslinjerna i staden. Under 2014-2015 har ett projekt med ett paket av åtgärder genomförts på linje 1 med syfte att öka framkomligheten och pålitligheten för bussen. En gata där det föreslagits åtgärder för att förbättra stombussens (linje 1) framkomlighet på är Fleminggatan. Särskilt då avsnitten av gatan som idag saknar busskörfält. Trafikkontoret har där velat pröva att ersätta dagens cykelfält och parkeringsrad med ett så kallat överbrett busskörfält för att undersöka om detta minskar busstrafikens körtider. Sweco har fått i uppdrag att genomföra ett antal studier.

Rapport: Fleminggatan cykel och buss, 2016 (pdf, 2,5 MB, nytt fönster)

Enkätundersökning bland cyklister och bussförare före och efter förändringen, 2016 (pdf, 1,5 MB, nytt fönster)

Resultatbilaga: Uppföljning av framkomlighetsåtgärder för linje 1 (pdf, 19 kB, nytt fönster)

Framkomlighet 2015

I morgonrusningen är trenden att framkomligheten försämras något för trafik in mot staden. Tvärförbindelserna saknade mätvärden 2015, men hade fram till 2014 också en trend mot sämre framkomlighet. Innerstadstrafiken och trafik ut från staden har fått det något bättre, främst på grund av Norra länken som avlastade Valhallavägen och Lidingövägen vilket gett stora framkomlighetsvinster.

På eftermiddagarna försämrades framkomligheten på innerstadsgatorna men för övriga kategorier var trenden fortsatt bättre framkomlighet, även om trenden för de yttre infarterna ut från staden dämpades med 2015 års mätningar inräknade.

På de mest belastade sträckorna i morgonrusningen är restiderna mellan 1,5 - 2,3 ggr längre än när det inte är någon trängsel. Under eftermiddagen är restiderna mellan 1,7 - 1,9 ggr längre.

Medelhastigheten för stombussarna i innerstaden ökade med 1 %, och ytterstaden med 3 % på eftermiddagen. Medelhastigheten i innerstaden är 12-13 km/h och i ytterstaden 23-24 km/h, inklusive hållplatsstopp.

Framkomlighet för linje 4 - uppföljning ett år efter pilotprojektet (pdf, 2,1 MB, nytt fönster)

Renhållning och service

Utvärdering av sopsaltning av gång- och cykelvägar vintern 2018

VTI har sedan vintersäsongen 2012/13 haft i uppdrag av Stockholms stad att utvärdera sopsaltmetoden som används för vinterväghållning av - idag cirka 21 mil - prioriterade cykelstråk. Det är femte säsongen i rad som VTI genomför en uppföljning

Sopsaltning av gång- och cykelvägar - Fältförsök i Stockholm vintern 2017-2018 (pdf, 6,7 kB, nytt fönster)

Digital utomhusreklam på stadens mark 2017

Sweco har på uppdrag av Trafikkontoret, Stockholm stad, genomfört en utvärdering av digitala reklamvitriners effekt på stadsmiljön.

Digital utomhusreklam på stadens mark – Utvärdering 2017, Bilaga 1 (pdf, 2 MB, nytt fönster)

Trafikbullerutredning, Farstastråket 2016

Inför planerad breddning av gång- och cykelstråk har ÅF, på uppdrag av trafikkontoret, genomfört en bullerutredning för Farstastråket.

Bullerutredning – Farstastråket, 2016 (pdf, 1,5 MB, nytt fönster)

Levande Stockholm 2016

Sweco har, på uppdrag av trafikkontoret, tagit fram en rapport som utvärderar arbetet med konceptet Levande Stockholm sommaren 2016. I rapporten presenteras trafikräkningar för antal trafikanter, hur regleringar efterföljts, samt hur människor betett sig på gågatorna.

Levande Stockholm - rapport 2016 (pdf, 7,6 MB, nytt fönster)

Olovlig trafik, Älvsjövägen 2016

Älvsjövägen är en del av länsväg 271 och trafikeras av 25 000 fordon per dygn av vilka 12 % är tunga fordon. Vägen omfattas av stadens generella förbud mot trafik med fordonståg som är längre än 12 meter och har även ett tidsbegränsat förbud mot fordon med en totalvikt som överstiger 3,5 ton. Trots detta trafikeras Älvsjövägen av trafik som överskrider vikt- och längdbegränsningarna vilket ger upphov till vibrationer i bostäder längs vägen. Mätningar visar att största delen av den olovliga trafiken sker mellan kl.04-06. För att utreda hur problemen med den olovliga trafiken kan minskas har möjliga åtgärder kartlagts.

Olovlig trafik - Älvsjövägen, 2016 (pdf, 1,1 MB, nytt fönster)

Utvärdering av bullerskärmar vid Nynäsvägen 2015

På uppdrag av Stockholms stad har Sweco tillsammans med Stockholms universitet analyserat bullerstörningar före och efter uppförandet av bullerskärmar vid Nynäsvägen.

Bullerstörning före och efter uppförande av bullerskärmar vid Nynäsvägen, Stockholm, 2015 (pdf, 1,4 MB, nytt fönster)

Cykel och gång

Väntyta för vänstersvängande cykeltrafik 2018

Trivector Traffic har, på uppdrag av Trafikverket, genomfört ett forskningsprojekt om väntytor för vänstersvängande cykeltrafik: Trygga och säkra boxar för vänstersvängande trafik. Uppdraget har genomförts i samarbete med Stockholms stad, trafikkontoret.

Väntyta för vänstersvängande cykeltrafik, 2018 (pdf, 2,1 MB, nytt fönster)

Cykeltrafiken 2016

I maj 2016 var cykelpassagerna fler över samtliga mätsnitt jämfört med samma period 2015. Ökningen var störst över innerstadsnittet, där cyklingen ökat med 30 procent om man jämför de två åren. Innerstadsnittets femårsmedelvärde ökade med 7 %. Ökningen var kraftig även över Saltsjö-Mälarsnittet (26 %). Citysnittet visar en jämförelsevis mindre ökning (4 %). Även Saltsjö- Mälarsnittets femårsmedelvärde var högre 2012-2016 än 2011-2015.

Sedan 2011 bygger trafikkontoret fasta mätstationer för cykel som räknar dygnet runt, året om. Totalt finns nu 178 cykelmätstationer fördelade på 39 platser (se Figur 1nedan). Data från dessa bekräftar resultatet från de manuella mätningarna om ökad cykeltrafik under våren i innerstadsnittet. Även i ytterstaden ser vi en ökning av cykelflödet. 2016 registrerades 5 % fler cyklister i de fasta stationerna jämfört med 2015.

Rapport trafiknämnden – Trafiken i Stockholm 2016, motortrafik (pdf, 1,5 MB, nytt fönster)

Fotgängarmätningar 2016

Intresset och behovet av data för trafikslaget gång ökar och sedan 2015 räknas fotgängare manuellt över vissa snitt, på 40 platser i innerstaden och 31 i ytterstaden. Trafikkontoret har endast samlat in data för 2015 och 2016, än så länge kan därför inga djupare analyser göras. Det kontoret dock har sett är en ökning på de flesta mätpunkter i storleksordningen 10-15 %.

Rapport trafiknämnden – Trafiken i Stockholm 2016, cykel och gång (pdf, 3 MB, nytt fönster)

Cykeltrafiken 2015

I maj 2015 var cykelpassagerna fler över innerstadsnittet än i maj 2014, medan Saltsjö-Mälarsnittet och Citysnittet minskade något.

För innerstadssnittet var femårsmedelvärdet 2011-2015 högre än 2010-2014 och trenden vändes i positiv riktning.

Ökningen motsvarar dock inte vad som krävs för att cykelplanens mål till 2018 om att antalet passager i stadens räknepunkter ska öka med 50 %. Sedan början av 90-talet har ökningstakten varit mycket hög och generellt har ökningen minskat i omfattning de senaste åren.

Sedan 2011 bygger trafikkontoret fasta mätstationer för cykel som räknar dygnet runt, året om. I mars 2016 fanns 55 cykelmätstationer i drift, fördelade på ca 39 platser och trafikkontoret kan med dessa verifiera resultatet från de manuella mätningarna om ökad cykeltrafik under våren i innerstadsnittet.

I början av juli 2015 infördes en ny, alternativ cykellösning på Kungsholms Strand för att öka framkomligheten för cyklister. Trafikkontoret har genomfört en för- och efterstudie för att utvärdera lösningens effekter.

För- och efterstudie av alternativ cykellösning på Kungsholms Strand, 2015 (pdf, 10,7 MB, nytt fönster)

Fotgängarmätningar 2015

Intresset och behovet av data från alla trafikslag ökar och sedan 2015 räknas också antalet fotgängare manuellt över vissa snitt. Då dessa mätningar startade under fjolåret finns ännu inga mätserier att analysera och data presenteras därför endast översiktligt.

Trafikkontoret har också påbörjat ett arbete med att installera automatiska gångmätningsstationer för att kunna följa utvecklingen av gångtrafiken över hela året.

Rapport Trafiknämnden - Trafiken i Stockholm 2015, cykel och gång, (pdf, 1,9 MB, nytt fönster)

Säkerhet i cykeltrafiken 2015

För att cykeln ska vara ett attraktivt alternativ i stadens trafik är det viktigt att säkerheten på gator och cykelbanor är hög. Trafikkontoret genomför kontinuerligt undersökningar kring hur faror och risker i cykeltrafiken kan minimeras.

Högersvängande motorofordon har uppmärksammats som en riskfaktor för cyklister. För att förebygga olyckor har utformningen ändrats i flera korsningar. Framförallt har cykelboxar införts, men även framdragen stopplinje för cyklister och signalåtgärder som syftar till att minska riskerna finns i flera korsningar.

Konfliktstudier för korsningar i Stockholms innerstad, 2015 (pdf, 3,8 MB, nytt fönster)

Trivector Traffic har, på uppdrag av Trafikverket, genomfört ett forskningsprojekt om trygga och säkra korsningspunkter mellan fotgängare och cyklister.

Trygga och säkra korsningspunkter mellan cyklister och fotgängare, 2015 (pdf, 4 MB, nytt fönster) 

Akademiska uppsatser

Vintergatan – Finns det liv innan mars? (pdf, 1,6 MB, nytt fönster)
Den tillfälliga gågatans inverkan på Stockholms stads- och näringsliv.

En plats att vara på (pdf, 39 kB, nytt fönster)
Den tillfälliga gågatans inverkan på Stockholms stads- och näringsliv.

Uppdaterad